Black Velvet
Inför helgen som var (det var då ett jävla tjat) så kände jag att jag kunde stå för den starkare drickan för en gångs skull. Medan pappa gick och plockade öl inne på systembolaget i Storuman så gick jag omkring och letade efter en passande whisky. När jag blickade runt på namnetiketterna upptäckte jag plötsligt namnet Black Velvet. Genast fick jag gamla minnen från när jag var uppe i fjälls för ett flertal år sedan. Jag och min dåvarande girlfriend var uppe med morsan och farsan och vi bestämde oss för att övernatta i min morbrors koja som ligger vid en medelstor tjärn ca 4-5 kilometer upp på fjället. Det var såklart en bra idé eftersom det är hur fint som helst där. Det var bara jag och hon dessutom.
. När vi kom dit fanns allt som vi behövde; sängar, bord, stolar, kortspel. Det finns dessutom en liten köksvrå som är riktigt fräsch för att bara vara mitt ute i skogen. Det skriker bara rostfritt!!!!! överallt. Vi började i alla fall att kolla runt i några lådor som fanns inbyggda under köksvrån. Där fanns det olika köksredskap. Men jag skymtade något som en 16-17-åring gärna vill hitta i en tom stuga: En halv flaska whisky. Vad var det för whisky? Black Velvet såklart. Jag minns att jag smakade på den och jag minns att det smakade underbart. Den är stark, men smakar inte bara sprit, som alla andra jävla blended man köper. Nej, den hade en mjuk eftersmak, nästan lite sötaktig.
. Det var detta minne som fick mig att köpa den här whiskyn i torsdags. När jag senare på kvällen smakade den så var sensationen likvärdig. Hallelujah! Jag kommer nog aldrig att köpa någon annan blended for the rest of my life. Förutom på beställning då!
.
Black Velvet, du är min nu.
.
Kommentarer
Trackback